Projekt i CV:t: så skriver du dem, med exempel

En del av det bästa arbete en människa har gjort har ingen arbetsgivare knuten till sig. En utvecklare har lagt ett års helger på en app som några hundra främlingar nu använder. En butikschef har lärt sig SQL på egen hand och plockat isär två års klagomål till kommunen. En marknadskoordinator, vars titel antyder att hon schemalägger andras mejl, tog fram kampanjen som vann tillbaka omkring 300 kunder som hade slutat handla. En students största arbete hittills gjordes för ett betyg.

Ett CV är uppbyggt kring arbetsgivare och examina, så arbete av det här slaget har ingen självklar plats där. Det vanliga rådet är att lägga till ett avsnitt som heter Projekt. Rådet stämmer så långt det räcker, men det hoppar över den svårare delen: att få en främling att tro på det som står och förstå varför det spelar roll.

Forskningen om projekt i CV:t är tunnare än råden som bygger på den, men det som finns pekar åt samma håll. I ett experiment som prövade saken gav arbetsgivare inga pluspoäng för kompetenser som bara räknades upp, och i enkäter säger de att de vill se en kompetens användas. Ett projekt är ett av få sätt att visa det utan en yrkestitel att luta sig mot. Det övertygar när läsaren inom några sekunder ser vad som gjordes, vad den sökande själv gjorde och vad det ledde till. Nedan beskrivs vad forskningen visar, vilka detaljer som gör ett projekt trovärdigt, var avsnittet ska stå och fyra genomarbetade exempel: en utvecklare, en dataanalytiker, en marknadsförare och en student.

Varför en lista med kompetenser inte räcker

Argumentet för projekt börjar med vad arbetsgivare gör när de möter en lista med kompetenser. I ett experiment som publicerades i American Economic Review 2019 bedömde 72 arbetsgivare som rekryterade sistaårsstudenter vid University of Pennsylvania 40 fiktiva CV:n var, i vetskap om att bedömningarna skulle användas för att matcha dem med verkliga studenter. Ungefär en fjärdedel av CV:na hade fått fyra tekniska kompetenser tillagda i kompetenslistan på måfå: två programmeringsspråk och två statistikprogram. Tillägget gjorde ingen skillnad för bedömningarna. Författarna föreslog, som en möjlig förklaring, att arbetsgivare ”kanske ser kompetenser som räknas upp i ett CV som tomt prat”. Det rörde sig om företag som rekryterar vid ett enda Ivy League-universitet, så resultatet är ett enskilt test och ingen regel.

Arbetsgivarenkäter kommer fram till samma slutsats från andra hållet. I början av 2026 frågade National Association of Colleges and Employers (NACE) 185 arbetsgivare bland annat vilka kompetenser de letar efter i en nyexaminerads CV. Sammanfattningen kom med en varning om att det inte räcker att nämna kompetenserna: ”Arbetsgivare vill se exempel.”

Ett projekt är ett slags exempel, och arbetsgivare säger att det räknas. I oktober 2020 frågade Association of American Colleges and Universities 496 chefer och rekryterande chefer om att anställa nyexaminerade. På frågan vad som skulle göra dem ”mycket mer benägna att överväga” en kandidat svarade 49 procent praktik eller lärlingsplats, 44 procent en portfolio med arbetsprover, 41 procent ett forskningsprojekt tillsammans med lärare och 40 procent ett examensprojekt eller en uppsats. Undersökningen är sex år gammal, gäller bara nyexaminerade och visar vad arbetsgivare säger att de skulle göra. Ändå säger siffrorna något. Alla tio erfarenheter på listan fick mellan 40 och 49 procent, så projektarbete kom nära praktik utan att gå förbi den, vilket stämmer med det som sägs om praktik i guiden om CV för högskolestudenter.

Varför många projekt går obemärkt förbi

Om projekt fungerade så bra som råden antyder borde effekten synas när någon kontrollerar saken. I ett försök att kontrollera den syntes den inte. Aline Lerner, ingenjör som blivit rekryterare, intervjuade under 2012 omkring 300 kandidater till en ingenjörstjänst på teknikföretaget TrialPay och undersökte sedan vilka drag i deras CV:n som hängde ihop med att de fick ett erbjudande. Hennes redogörelse, publicerad 2013, visade att stavfel och grammatiska fel betydde mest. En av de andra slutsatserna var att ”det inte är så fördelaktigt som man kunde tro att ta upp sidoprojekt i CV:t”.

Det är hennes förklaring som är användbar. Hon beskrev sökande som länkade till nästan tomma GitHub-konton fyllda med kopior av andras repon, och påpekade att en nybörjarguide som kopierats rad för rad lika gärna kan kallas sidoprojekt som ett nytt ramverk.

Analysen är gammal och egenpublicerad. Den kommer från ett enda företag och omfattar bara sökande som redan hade valts ut till intervju, ett urval som Lerner själv kallade ”en spottstyver”. Senare siffror tyder på att förhållandena hon beskrev fortfarande gäller. Sidoprojekt är vardag bland utvecklare: i Stack Overflows enkät 2024 svarade 68 procent av de 54 466 personer som besvarade frågan att de skriver kod på fritiden som hobby. Lästiden är kort: i en studie från 2024 som publicerades av interviewing.io, plattformen för övningsintervjuer som Lerner senare grundade, bedömde 76 tekniska rekryterare 30 CV:n var, och mediantiden per CV var 31 sekunder. Det är också rimligt att dra slutsatsen att en läsare inte längre kan utgå från att en fungerande app skrevs utan hjälp: i 2025 års upplaga av Stack Overflows enkät uppgav 84 procent av de svarande att de använde eller planerade att använda AI-verktyg i sitt utvecklingsarbete. Enkäten frågade inte om sidoprojekt eller rekrytering.

Utvecklare är det bäst dokumenterade fallet, men svårigheten är allmän. En rad som lyder ”Eget projekt: byggde en väderapp” eller ”Marknadsundersökningsprojekt” kan beskriva ett års arbete eller en eftermiddag, och läsaren har ungefär en halv minut på sig att avgöra vilket.

Vad som gör ett projekt trovärdigt

En liten studie av rekrytering inom mjukvaruutveckling antyder vad läsare faktiskt litar på. För en artikel som publicerades 2013 intervjuade Jennifer Marlow och Laura Dabbish vid Carnegie Mellon University sju arbetsgivare och sex arbetssökande, alla frivilliga, om hur profiler på GitHub, webbplatsen där utvecklare lägger upp sin kod, användes vid rekrytering. Enligt artikelns sammanfattning sågs signalerna i en profil som ”mer tillförlitliga tecken på teknisk förmåga och motivation än uppgifterna i ett CV”, eftersom arbetet gick att granska och var svårt att manipulera. Tretton intervjuer visar hur vissa arbetsgivare resonerar, inte hur många som gör det.

En projektbeskrivning i CV:t kan låna den logiken genom att innehålla detaljer som är så konkreta att de går att kontrollera. Fyra slag är värda att leta efter.

Få projekt har alla fyra. De som ett projekt har hör hemma i beskrivningen.

Länken kräver en varning. I enkäten från 2020 sade nästan hälften av arbetsgivarna att det var ”mycket troligt” att de skulle klicka på en länk till en nyexaminerads portfolio på nätet, vilket lämnar ganska många som inte skulle göra det. Beskrivningen måste därför övertyga med ord, med länken som bekräftelse för den läsare som kontrollerar. Länken ska leda direkt till projektet och inte till en profil som läsaren måste leta i. På GitHub går det att fästa upp till sex repon och gists högst upp i profilen, och där hör de som nämns i CV:t hemma. Designer, skribenter och andra vars arbete är visuellt eller långt behöver mer än en länk bredvid en punkt, och guiden om att lägga till en portfolio i CV:t tar upp det.

Grupparbete kräver ytterligare en detalj. Yales karriärcenter uppmanar studenter att välja ett verb som beskriver ”vad DU gjorde och vad DITT bidrag var (INTE ditt TEAMS!)”. En rad om att ett team på fyra personer byggde något lämnar läsaren att gissa vilken fjärdedel som var den sökandes. Och varje siffra i beskrivningen bör vara en som den sökande kan förklara, eftersom en intervjuare kan fråga.

Var projekten ska stå i CV:t

En projektbeskrivning inleds med ett namn som säger vad det är, följt av typ (eget projekt, kursprojekt, kunduppdrag), datum och en länk om det finns en. Under det kommer en till tre punkter enligt mönstret som Yale kallar handling, projekt, resultat, med verktygen nämnda i de meningar där de användes.

Rubriken kan helt enkelt vara Projekt. Berkeleys karriärcenter tar upp den bland de standardrubriker som centret rekommenderar för ett CV som ska passera ett rekryteringssystem (ATS): ”Utbildning, Projekt, Erfarenhet”. Var avsnittet placeras beror på vad mer som finns på sidan. Ingen av studierna som nämns här prövar placeringen, så tabellen nedan är ett resonemang utifrån en enda princip: det som ligger närmast jobbet placeras högst upp.

MIT:s karriärcenter ger regeln för vad som ska med: ”Titta på vilka kompetenser tjänsten kräver och välj erfarenheter där du har visat de kompetenserna.” Ingen av studierna ovan säger hur många projekt som ska tas upp, så utrymmet avgör. Ett CV på en sida har plats för två eller tre med sina punkter. MIT:s råd om portfolior inom data science är att välja de tre till fem bästa, och ett CV har mindre plats än en portfolio. Ett projekt har gjort sitt när en anställning i CV:t visar samma kompetens, och då kan det strykas.

Egna projekt, studieprojekt och projekt på jobbet

De tre slagen väcker olika tvivel, och beskrivningen bör besvara det som gäller.

Ett studieprojekt väcker misstanken att det var en uppgift som hela klassen gjorde. Beskrivningen bör nämna kursen, säga vad som togs fram och för vem, och ange den sökandes egen del. MIT:s CV-råd uppmanar studenter att ”överväga att ta med kursprojekt, tävlingar eller till och med egna projekt”, på ett villkor: ”beskriv erfarenheten så att det framgår varför den är relevant”.

Ett eget projekt har ingen som går i god för det. Frågor som ställdes på forumet Hacker News 2012 och 2015 visar oron: hur man presenterar helgprojekt som inte har tjänat några pengar och har få användare, om ett projekt som fortfarande pågår alls kan tas upp, och hur en databasadministratör som har lärt sig webbutveckling vid sidan om kan visa det. Ett litet projekt kan tas upp när det visar en kompetens som annonsen nämner, och då säger beskrivningen vad projektet gör och länkar till koden. Ett ofärdigt projekt märks som pågående och beskrivs utifrån det som fungerar i dag. Självlärda kompetenser hör hemma i ett avsnitt Projekt med en länk, vilket också är rådet i guiden om CV utan examen för den som har lärt sig ett hantverk som ger en synlig produkt.

Ett projekt på jobbet är lättast att tro på, eftersom en arbetsgivare och ett antal datum står bakom det. Det stannar därför under det jobb där det gjordes, som en eller två punkter märkta som projekt. Det är botemedlet mot en titel som undervärderar arbetet: titeln går inte att ändra, men raderna under den kan säga vad som byggdes. Frilansare och konsulter är undantaget, eftersom projekten är deras arbetslivserfarenhet. Om arbetet omfattades av ett sekretessavtal kan beskrivningen ange typ av kund och omfattning utan namn eller opublicerade siffror, och det är i själva avtalet man ser efter vad som får sägas.

Fyra projekt, före och efter

De fyra personerna från inledningen är påhittade, liksom alla siffror nedan. Webbadresserna är platshållare.

Utvecklarens första utkast räknar upp verktyg, vilket gör det till en kompetenslista under en annan rubrik.

En rekryterare som aldrig har skrivit kod kan bedöma den andra versionen: fjorton linjer, 400 resenärer, en sida som laddas på under en sekund.

Butikschefen byter karriär, så hans projekt måste ersätta ett jobb han ännu inte har haft. MIT:s portfolioguide räknar upp vad ett dataprojekt bör klargöra: frågan, var datan kom ifrån och hur mycket det var, rensningen, metoden, resultatet och dess begränsningar.

Marknadskoordinatorn behöver inget nytt avsnitt. Hennes projekt står under jobbet, där arbetsgivarens namn ger det stöd.

Studentens beskrivning måste skilja hennes eget arbete från gruppens och visa att någon utanför klassrummet använde resultatet.

Ingen av de fyra gjorde något nytt mellan det första och det andra utkastet. Appen, analysen, kampanjen och kursprojektet var redan klara, och de första utkasten sade inte vad de var.

Arbete utan arbetsgivare har alltså en plats i CV:t. Ett avsnitt om projekt förtjänar sin plats när det visar en kompetens som annonsen efterfrågar och som arbetslivserfarenheten inte visar. En beskrivning blir lättare att tro på när den innehåller ett resultat, en känsla för omfattningen, en användare utöver skaparen och, om en sådan finns, en länk. Avsnittet placeras ovanför arbetslivserfarenheten när projekten är det som bäst matchar jobbet, vilket de ofta är för studenter och karriärbytare, och annars under. Ett projekt som gjorts på jobbet stannar under det jobbet. Det som underlaget inte stöder är förhoppningen att en titel och en lista med verktyg ska övertyga på egen hand. I Lerners data från 2012 gjorde sidoprojekt i CV:t ingen mätbar skillnad för vem som fick ett erbjudande, och rekryterarna som tidmättes 2024 gav ett CV ungefär en halv minut.

Så hjälper UseResume

ChatGPT och Claude skriver ett utkast till en projektbeskrivning om du ber dem, men de är allmänna verktyg, och resultatet måste ändå passas in i ett dokument. UseResume är byggt just för att skriva CV:n. CV-byggaren med AI importerar ett befintligt CV eller en LinkedIn-profil, eller utgår från guidade frågor, och skriver om punkterna i en ATS-vänlig mall med standardrubriker. Ordningen på avsnitten går att ändra, så projekten kan stå ovanför eller under arbetslivserfarenheten, och varje förslag går att redigera, vilket spelar roll när siffrorna måste vara dina egna.

Klistra in en jobbannons så anpassar UseResume ditt CV efter den och visar vilka av annonsens nyckelord som matchas och vilka som saknas. Det är ett snabbt sätt att se vilket projekt som förtjänar utrymmet. Du kan spara en egen version för varje jobb, och CV-granskningen ger resultatet en poäng från 0 till 100 och listar vad du ska åtgärda först.

Skapa ditt konto och ge dina projekt en ordentlig beskrivning.